MIKROLIV I JORDEN

MIKROLIV I JORDEN

Om man iakttar en handfull jord kan man lätt få intrycket att det handlar om ett mer eller mindre dött material. Men det stämmer inte alls. I varje gram fruktbar jord sjuder det av liv och aktivitet. Vi ska bara tänka i en helt annan skala än vi är vana vid. I ett gram jord lever flera miljarder bakterier, miljoner svampar, och tusentals små kryp. Om man adderar ytan av alla små partiklar i ett gram jord ger det en total yta av upp emot 2 kvadratmeter som utgör livsmiljö för alla dessa mikroorganismer.

Ett sunt och väl fungerande mikroliv i jorden är förutsättningen för att bibehålla jordens bördighet och för ett hållbart jordbruk.

 

Växter behöver minst 17 olika ämnen för sin tillväxt. Några i små mängder i form av spårämnen, som t.ex. molybden. Andra ämnen behöver plantan i större mängder, som t.ex. kväve. Nästan alla dessa ämnen förekommer i olika bindningar som hela tiden ombildas i bio- eller geokemiska kretslopp. Viktiga delprocesser av t.ex. kväve-, fosfor- eller svavelkretsloppet blir katalyserat av mikroorganismer. Utan mikroorganismernas mineraliserande aktivitet skulle inget liv på jorden vara möjligt.

 

Vid nedbrytningen av organiskt material är mikroorganismerna det sista ledet i näringskedjan och deras funktion som destruenter (nedbrytare) säkrar att viktiga ämneskretslopp förblir stängda. Mikroorganismerna gör så att organiska substanser (som rötter, löv, växtrester, gödsel, avföring och kadaver) som kommer ner i jorden omvandlas till oorganisk form som är tillgänglig för växterna. Därmed säkras växternas försörjning av näringsämnen. Till skillnad från människor och djur kan växter inte ta upp och omsätta komplexa organiska bindningar, utan de är beroende av den oorganiska, mineraliska formen (näringssalter). Utan mikroorganismer blir jorden näringsfattig då de organiska ämnena inte längre blir mineraliserade.

 

Det är ofta specialiserade mikroorganismer som inleder nedbrytningen. Mikroorganismernas enzymers katalytiska verkan bryter dock bara ner ämnena till en bestämd nivå. Det efterföljande nedbrytningsförloppet utförs av andra mikroorganismgrupper som ömsesidigt avlöser varandra. Här spelar miljöfaktorer en viktig roll (temperatur, fuktighet, PH-värde, syrekoncentration, etc.).

 

En del av det organiska materialet från växter och djur är enkla för mikroorganismerna att bryta ner, medan andra är svårare. Kolhydrater (socker, stärkelse, cellulosa, hemicellulosa, pektin, etc.) och också proteiner och proteinderivater är oftast relativt enkla att bryta ner. Ämnen som lignin, några fettslag, harts, vax och gummi är betydligt svårare att bryta ner. Naturliga ämnen som är svårare att bryta ner gör att det ansamlas nerbrytningsprodukter i jorden som ingår i humusbildandet och spelar en viktig roll för jordens bördighet. Viktiga utgångsämnen för humifiering är cellulosa och lignin som båda är väsentliga beståndsdelar i växternas cellväggar. Under humifieringen blir det organiska utgångsmaterialet nedbrutet och omvandlat till amorfa, högpolymera, mörka humusämnen. Dessa förekommer mest i det översta jordlagret och har ett positivt inflytande på jordens bördighet, ventilation och vattenreservoar.

 

Vid sidan av nämnda nedbrytningsaktiviteter har även andra bakteriella ämnen stor betydelse för jordens innehåll av näringsämnen. T.ex. kan några bakterier fixera elementärt kväve från luften och omvandla den till växttillgänglig form. Eftersom brist på växttillgängligt kväve är en begränsande faktor för tillväxten är denna berikning mycket viktig. Utöver detta bidrar också mikroorganismerna till förbättring av jordstrukturen. Svampmycel spinner samman lösa jordpartiklar till smulor. Slem från bakterierna klistrar samman mineraliska småpartiklar och skapar stabila strukturer.

 

Växelverkan mellan växter och mikroorganismer

 

Mikroorganismerna koloniserar också de ovanjordiska delarna av växten och tillhör ett komplext ekosystem som kan liknas vid den naturliga floran på människors hud eller slemhinnor. Men nere i jorden finns också många växelverkningar mellan mikroorganismer och växtrötter. Växtrötterna tar upp vatten och näring från jorden, men avger också en rad ämnen, som socker, enzymer och organiska syror i området kring rötterna. Dessa substanser hjälper till att frigöra näringsämnen från jorden, eller fungerar som näring till bakterier och svampar. Det är därför inte överraskande att bakteriemängden är avsevärt högre i rötternas omedelbara närhet – (1-3mm) den så kallade rhizosfären – än i jorden längre bort från rötterna.

 

Rhizosfären ger mikroorganismerna ett slags ”näringsoas” i en annars näringsfattig jord. Rhizosfärbakterierna kan hjälpa växten att mobilisera näringsämnena i jorden och med att avge växthormoner (cytokininer, auxiner, gibberelliner) som främjar plantans tillväxt.

I rhizosfären lever inte bara goda bakterier utan där lever också sjukdomsframkallande bakterier som hotar växtens hälsa. Så kallade kontrollorganismer sörjer dock för att dessa bakterier inte kan breda ut sig alltför mycket. Det finns alltså en organiserad, biologisk kontrollzon i rhizosfären, där rhizosfärbakterierna skyddar växtrötterna mot sjukdomsbakterier.

 

Sammanfattningsvis kan man fastslå att mikroorganismerna har en enorm betydelse för ekosystemet i jorden och för de växter som slår rot i den. Man vet med säkerhet att jordens mikroorganismer har ett positivt inflytande på växternas näringstillförsel, deras tillväxt, deras motståndskraft mot sjukdomar och på jordens bördighet och struktur.

 

Man har lyckats att isolera mikroorganismer med dessa egenskaper från rhizosfären och odla dem i laboratorier. Försök har visat att plantor som ympats artificiellt med rhizosfärbakterier växer mycket bättre än icke ympade kontrollplantor.

 

Med mikrobiologiska trädgårds- och lantbruksprodukter uppstår möjligheten för att målmedvetet tillföra jorden gagnande mikroorganismer och profitera på deras omfattande färdigheter. Vad som gör det hela än mer attraktivt är, att så länge vi talar om naturliga mikroorganismer, så är denna slags produkter 100% miljövänliga och giftfria.

KONTAKTA OSS

 

NATURBALANS

Ållekulla 1053

280 72 Killeberg

 

Telefon: +46 (0) 479 80026

Email: kontakt@naturbalans.se

NATURBALANS PÅ SOCIALA MEDIER

MISSA INGA NYHETER

 

Få senaste nytt i vårt nyhetsbrev

© all rights Naturbalans